Svarte-Petter

...fast det är en skiva med Takida.

Sune måste ha missuppfattat mitt arbete. Jag är inte reporter, utan Smp har ett lager i källaren. Där förvarar de allt de kan tänkas behöva under tidningsproduktionen. Dataskärmar, skrivblock, arkiverade gamla tidningar. Med en pallyft och en anteckningshäfte går jag runt där nere och inventerar lagret. Bokför minsta pryl jag hittar, om det så är ett suddigummi.

Skämt åsido så har jag faktiskt skrivit lite. I dagens tidning är mitt arbete på löpet, vilket verkligen är en boost för självförtroendet. Fram tills vi hade morgonmöte  i dag och någon påpekade att efternamnet på min intervjuperson var felstavat. Vilken klassikermiss, det stod "Jansson" i stället för "Jonsson."

Här hittar man artikeln bakom löpsedeln. Den handlar om blommor.

I morgon är det julafton och den ska firas i Laholm hos mina kusiner. Så vi dundrar iväg med citran på morgonen till Halland.  Väl framme hoppas jag på ett julbord befriat från satans påfund: inlagd sill, senap, gröt och janssons frestelse. Julmat är bland det värsta jag vet.

Frisyr: Simons arméfrisörsalong.
Tröja: HM
T-shirt: Bandtröja med de gamla kommunisterna the (international) noise conspiracy
Byxor: Snorgamla acnejeans som är söndriga efter 1000 timmar på Jotex.
Skor: Ridell

Trappstädningen kan börja! Måste skynda nu, som nämnt tidigare så ska vi åka ned till Småland idag. Har fortfarande en massa att ta hand om. Var exempelvis nere i Flemingsberg idag och scannade bilder, lite slarvfel på mina illustrationer men gissar på att större delen av min klass inte kommer börja layouta imorgon kl. 9.
Hepp! Hepp!

Nu har jag fattat ett beslut. Håret är för jobbigt halvlångt, dags att klippa sig. Det är ändå för tjockt för att jag ska kunna låta det vara ytterligare några månader och skaffa den rockabilly-frippa jag egentligen vill ha. Den första varningsklockan ringde förra veckan när en jobbarkompis (Nils-Thomas) sa till mig att jag såg ut som Björn Hellberg.



Björn utsågs ändå av Hipp-hipp till "Mr.Medeltid" tack vare sin frisyr.
Hade en klasskompis en gång i tiden som lät sig klippas som Twiggy i Marilyn Mansons band. Tyvärr var det hans mamma som klippte honomt och hon tog inte ut svängarna tillräckligt mycket för att det skulle bli coolt. Det första jag själv gjorde då på måndagsmorgonen när han kom med sin nya frisyr/pottfrilla var att införa hans nya smeknamn: Mr.Medeltid.

Så var det äntligen dags för lite andrum. Ska inte kalla det ledighet eftersom det är tidig uppgång imorgon också. Men sen är det slut. Sen är det jullov på riktigt. För min del kan vi väl sätta "jullov" inom kaninöron också. Detta eftersom jag på måndag börjar som vikarie på Smålandsposten under julen. Har som tur är några dagar ledigt också, men måste ändå säga att jag ser mycket fram emot mitt första betalda journalistjobb.
Men ikväll har jag kvällen off för första gången på jagvetintehurlänge. Har utnyttjat tiden till att äta avocado, läsa Café, kolla på californication och ta hand om disken. Skämdes när jag diskade och såg att det bara var kaffemuggar. Inte en enda tallrik eller bestick. I princip har jag bara käkat köpemat i en månad nu. Jag är inte en slacker på riktigt, har lite för lite tid och lite för mycket pengar för mitt eget bästa. Inte helt osökt leder det in på mina nyårslöften:

• Börja laga mat. Flera gånger i veckan. Och så ska jag under 2009 utöka min arsenal av maträtter, helst vill jag lära mig laga något från varje kontinent i världen. För svensk husmanskost är bland det värsta jag vet. Försökte mig på en falukorv för några veckor sedan. Skar upp en liten bit, stekte och åt upp den. Sen slängde jag resten av korven i soporna.
• Inte jobba så hysteriskt mycket. Nu måste jag ta det lugnare. Det är på tiden att jag börjar umgås med mina vänner och inte försumma alla nära och kära.
• Börja träna. For real.
• Sälja något frilansarbete under året.
• Resa utomlands.
• Ha semester och åka på Emmaboda.

På söndag påbörjas färden ned till landskapet där jag är född. Där skogarna står täta utmed vägarna och människorna pratar på lite smådum Kronblom-dialekt. Sen stannar jag där tills nästa år. Så hoppas att några av er mina vänner väljer att fira både juldag och nyår med båda fötterna stadigt nedkörda i den steniga småländska jorden.

Anticimex: Nu kommer jag med julbordet till råttorna.
Jag: Ja, de glöms lätt bort under juletid.
Anticimex: Det är inte gift vi har i detta (pekar på fällan med råttgiftet), de kommer föräta sig på högt kolesterol.
Jag: Fettbomben!
 

Medan klocka fortfarande är sen och S-P inte har sovit på 22,5 timmar vill vi i alla fall säga att vi är hemma från den bästa festen i mannaminne. Nog för kompisar från förr och nu som inte är med oss- Men vi byggde den här staden på rauk'n'roll som gotlänningarna skulle sagt det.
Stockholm! Vad nån än säger.

Glasögonsnoddar från gubbdagiset numero uno, Claes Ohlsons. 10 kronor och i vilken färg du vill så länge den är svart.

För övrigt är alla former av inne/ute-listor, längre analyser av Kinky Afros årsbästa album och Niklas Ekdals ledare inställda tills jobbet slutar. Vilket är torsdag nästa vecka.

1. Alla nya band och artister är yngre än vad jag är.
2. Klasskompisar gifter sig.
3. Man känner sig trygg när man ser en polisbil
(Vilket jag fortfarande inte gör. Pulsen går upp och jag börja genast tänka på vad jag har på mig, körde jag i 97 på 90-väg osv.)

Lite nyheter: Är hemskt otrogen nu ett tag från Svarte-Petter. Mitt liv består just nu av två saker: Skola och Jobb.
Jaja, den harangen har vi hört innan, tänker ni nu. Men en bloggare med tre till fyra år bakom nacken i bloggvärlden måste få sin uttömning. Så skriver därför ibland i min klass gemensamma blogg, som handlar om produktionen av en tidning om just bloggar.
Den andra bloggen är betydligt mer intern och hemlig. Men känn ingen nyfikenhet, den handlar om vitvaror.

Till Tone: Fantastiskt att det börjar poppa upp några som använder det genialiska A Milli-beatet. Uppsalas starke man, Organism 12 back on track! Hörde UGK på radion på vägen hem. Tänkte på det år som gått sen Pimp C dog rock'n'roll-döden. Hip hop-världen är full av röckstjärner. Hävdar fortfarande med bestämdhet att Wu-Tang är en att världens bästa rockband, och ODB är Shane McGowan.

Här är macbooken som jag köpte förra veckan. Igår var jag och Billy hemma hos mig och arbetade på en artikel.
- När kommer tomtarna med datorn, utbrast jag. Sekunden efter plingade det på dörren. Mycket riktigt stod tomten från budfirman i trappuppgången med min dator i hand.
Så nu är det fullt upp med att lära mig alla nya funktioner i mac. Rss-läsaren är i alla fall mycket bättre än på HP:n, lättare operativsystem men lite jobbigare tangentbord än på min förra laptop.
Jag och Billy började genast exprimentera med photobooth. Ett cheesyprogram förtjänar cheesy bilder. Därav följande:


Pastor Dave.


Amerikansk fotboll-spelare.

Wacko skit.

Lisa Millberg, trummis och sen något år tillbaka, sångerska i the Concretes, berättade en gång hur hon avgjorde om hon skulle vara vän med folk eller inte. Hon kom på att det räckte med att ställa en enda fråga för att se vad det var för person.
Vad tycker du om Garden State? var frågan. Hon avslöjade aldrig vilket svar som var det "rätta."
Jag kan tycka att den är lite väl insnöad, folk i glesbygd'n till exempel kanske aldrig har sett filmen. Inte för att jag tror att hon har åså mycket kompisar från Motala, men ändå. Så jag har gjort en liknande fråga för att avgöra. En bredare sådan som alla kan svara på, och som dessutom bara har två möjliga svar.

Om du fick välja mellan att få en miljard skattade svenska kronor eller möjligheten att kunna flyga som Peter Pan. Vad hade du valt då?

Vad hade ni valt?

Förra veckan lyckades jag på något vänster skriva 12.000 tecken och jobba 27 timmar. Stor fanfar till mig. Hur jag lyckades är ett mindre mysterium, men jag tror att själen fick dö lite på bekostnad av tiden. Därför tar jag imorgon en välbehövlig tisdagssemester.
Så, vänner, antagonister och klasskamrater. Ledsen att inte närvara vid redaktionsmötet imorgon. Fast så ledsen är jag inte, det ska bli skönt. Nog för att det är många bollar i luften, men jag kan tydligen jonglera.

Planer på min tisdagssemester:
11:00: uppstigning
12:00: tvättid börjar. Tv-serierna slås på. Kanske kommer 8000 kronors prylen.
16:00: vandra iväg till råtthjulet igen.
23:00: komma hem från råtthjulet. Gå direkt till sängen utan att passera "Gå."

Den som ser ett blogginlägg signerat från undertecknad innan kl. 18.00 imorgon uppmanas att ringa upp mig och ge mig en ordentlig avhyvling. För just nu sträcker sig inte min horisont längre än så.
Om jag orkar så ska jag på söndag skriva ett trevlig liten text om Elvis Presley. Kanske om Eldkvarns nya också.

Så här mycket pengar har jag bränt idag: 8495 kronor. Dock ej eldat upp dem för kråkorna. 

Nu är det mycket. Har sagt det tidigare och säger det igen. Det är när man har kniven mot strupen som man arbetar som bäst, det är då självdisciplinen stiger in. Eller överlevnadsinstinkten kanske det är. När allt annat än skolarbete ger en så stora ångestattacker att det blir outhärdligt att göra något annat än att jobba. 

Måste också tillägga att jag idag har pratat Eldkvarn, fotboll och paranoia med mannen bakom Mats Hård, Olle Svalander. Hemskt sympatisk kille. Han gav även en recension på Eldkvarns nya: "som ett klassiskt Eldkvarn album, fast bättre"
Nu är det dags att sova. Handledning i arla morgonstund 08:30 ute i förorten imorrn. Sune däremot, han har ingen kontakt med dygnet och verkligheten längre verkar det som. Han och kött-Staffan åker visst runt i Stockholmsnatten och fotar hippa ställen till ett flashdataspel.

• Folk som är med i facebookgrppen "Bevara negerbollen"

• Folk som direkt nämner vikten när man pratar om Tomas Brolin. Han är ju krögare för Guds skull! Visa respekt för en av Sveriges största fotbollshjältar. 

• Böcker och texter som det står "opp" i stälet för "upp." En gång i grundskolan tvingade vår svenskalärare oss att läsa skönlitteratur som hon hade valt. Kom inte ihåg vilken bok det var, men i ett inledande kapitel begick författaren detta misstag. Något som gnagde i mitt bakhuvud under resten av läsningen. "Opp" drar ned hela texten i någon slags buskis.

Nu har jag städat trappor i två lägenhetshus. Nu ska mitt golv bli rent. Sen spishällen. Allra sist ska jag själv bli ren, för nu är det är helg och jag tänker vara så fin och käck!

Lära mig säga nej.

Har dragit på mig på tok för mycket grejer nu. Måste. Lära. Mig. Säga. Nej.
Smutsiga pengar. 

Egentligen ska jag göra skolarbete nu. Ikväll ska jag jobba, det ska bli roligare.
Skolarbete är prestationsångest,
Jordbro är mycket enklare. Där går livet sin lilla gång.
Det enda som finns kvar därute är allt som är viktigt i livet.
Tjejer, tv-spelet, vilket lag som vinner derbyt, silly season-köpen.
Här framför datorn finns kommundelstjänstemän, seminarier, deadlines, förkylning.
Det ska bli skönt att jobba. Det handlar nog om att få samarbeta någon gång. Vänner är viktigt. Umgänge är viktigt.
Slängde bort lite tid innnan deadline på facebook och se en gammal flamma med en ny kille.
Gick och duschade. Lyssnade jag på UGK en stund.
Satte på mig min nya skjorta. Stoppade in den i byxorna.
Såg farlig ut.
Funderade på att raka av håret, igen.
Funderade på att skaffa mig en tatuering. När jag har övervunnit min nålskräck ska jag göra det.
Ett kors på ryggen.
Så kan jag citera ur Bibelen: "Vi bär alla ett kors på ryggen"
Fånigt? Javisst. Det insåg jag också. Det blir ingen tatuering.
Jag är inte tillräckligt hård för det. Inte när jag kan alla Broder Daniels låtar utantill och har ett BMI på 19.
I stället vänder jag öronen västerut.
Till gamla goda Compton.
Där finns en kille som är större än mig. 195 cm bulldog. Han är allt jag vill vara.
Han har gjort denna låten:
 
The Game- Why you hate the game.

Den är väldigt vacker tycker jag. Nio minuter gospel. Den 8 December kommer han till Stockholm.
Tyvärr kommer jag att jobba då.
Jag sparar ihop mina pengar inför Krisen och Kriget. Det kommer snart.
Då kan jag vara stridspilot eftersom jag inte är för stor för cockpiten. Det eller värnpliktsnytt, tack.
Idag är jag på mitt allra mest pretentiösa humör. Men nu blev stämningen lite bättre.
Tack.

Måndagen till ära: Skolan har bestulit mig på en dag av mitt liv som jag aldrig kommer att få se igen. Hade jag fått tillbaka denna dag på min ålders höst så hade jag:
1. Kört bil för fort
2. Värmt ägg i micron
3. Dragit en pinne mot ett staket
4. Inte suttit i en dåligt konditionerad föreläsningssal i 7 h och fått höra att man kan bildsätta reportage på olika sätt. Det finns tydligen inga rätt eller fel i bildsättning. No shit, sherlock.