Svarte-Petter

Regnet faller utanför fönstret. Temperaturen kämpar sig knappt ovanför 13 grader. På kalendern står det den 22 juni, sista dagen på vecka 25. Svensk sommar slår aldrig fel. Vi kan klaga oss trötta på den men jag kan tycka det är vackert. Regnet är inte genomträngande, bara mjukt, stilla och lugnt. Lite regn kan vi gott behöva efter en månads torka. Finner det rätt bra att marken får lite vätska så gräset kan bli grönt igen istället för den äckelbruna ton det fått. Personligen går jag runt i ett tomt hus. Om några timmar kommer familjen hem efter traditionsenligt firande på Torpkonferensen utanför Örebro. Fick ett sms från storebror igårkväll där han skrev att Hammarbys store målspottare Paulinho stod i talarstolen tillsammans med en mindre nogräknad brassegnagare och talade. En timma senare pep det till igen och då hade bror min hälsat på självaste Paulinho, ibland är herren snäll mot det trogna. Så mina sista timmar i ensamhet härute i de småländska skogarna har jag ägnat mig åt kvalitativ livsnjutning. Det innebär att sova två timmar för länge, äta frukost med Värnamo kommuns nya reklamblad för sig själva, "Hemmvid". Okritisk skit är väl en bra sammanfattning. Politiker och tjänstemän ska ägna sig åt att dupera sina väljare och skattebetalare, de lyckas rätt bra i den där tidningen. Bryggde mig själv lite kaffe och tog med mig en kopp ute i regnet. Tände mig en cigarett, drack kaffet under balkongen hos grannhuset. Funderade över livet i vanlig ordning, drömmer mig framåt. Saknade Stockholm en del, tänkte på Skrapan. Kom på att jag behöver DN nu. Ska adressändra om den imorgon. För är det något jag saknar just nu är det något som utmanar mitt intellekt lite. Veckorna här i Värnamo gör mig avtrubbad, får mig att tappa skärpan med all skit. VN duger inte ens som dasspapper. Läsa på webben är inte samma sak, det fungerar liksom inte.

Ska packa iväg mig själv till jobbet alldeles strax. Som vanligt ställer jag in mig själv på att det kommer balla. Söndagar brukar göra det, alldeles för ofta. Efter den här kvällen är första hela veckan avklarad. Efter det är det bara sex veckor kvar att knega. Det kommer nog gå bra ändå, om jag överlever.