Svarte-Petter

Dagen då det är dags att lämna den fina, lilla bubblan jag levt här uppe i Stockholm är på väg att infinna sig. Med blandade känslor tar jag emot detta besked. Måste jag räkna upp för- och nackdelarna en gång till? Nej, vi vet alla hur det ligger till. Ska bli alldeles underbart att få återse min käresta imorgon, längtar så efter att få dela säng med henne igen. Och Värnamo, denna stad, aldrig blir jag av med dig. Som tur var blir det bara två månader och tack vare alla fina, goda vänner som är där kommer det nog gå bra. Enda smolket i bägaren är jobbet. Tyvärr måste cashen in och det får bli så den här sommaren helt enkelt. Så snart ska jag krypa upp i våning 15,5 och sova en sista sömn uppe i det blå. Först ska jag göra lite trevliga sysslor som att titta på Seinfeld i min ensamhet en sista gång och ta en cigg ute i mörkret.

Kvällen har spenderats åt att hjälpa Jimmy med att flytta in alla hans saker. Mest imponerad är jag av hans fyra lådor vinylplattor, mäktigt säger jag. Har hittills bara fått goda vibbar och att vi kanske ska bo ihop i höst känns inte alls avlägset. Det har alla möjligheter till att bli mycket bra.

Men som sagt, det känns lite bistert att behöva lämna Stockholm i hjärtat mitt.