Svarte-Petter

Tillsammans med min eminenta flickvän var vi nere på kvartersbiografen och tittade på Moodyssons senaste verk, Mammut. Och det var sannerligen en film som grep tag i en och ruskade om tillvaron för några timmar. Utanför biosalongen var jag fortfarande helt skakig och först efter två cigg började kroppen kännas normal. I vissa delar av filmen var det mycket hemskt men det gick ibland lite väl långsamt fram. Men om Lukas Moodysson ville få ut ett budskap så tycker jag att han lyckades mycket väl. För igenom stora delar av filmen var jag förbannad över hur världen ser ut och hann med att omvärdera livet både en och två gånger innan eftertexterna rullade igång. Om ni vill se en gripande film så är det ett utmärkt val, vill ni ha feel-good, titta inte på den.

Ska nu krypa ner under vårt nya, jättebreda och udnerbara täcke och titta på Nip/Tuck. Jag trivs redan alldeles förträffligt ihop med min flickvän, synd bara att hon åker hem imorrn. Fast om en och en halv vecka blir det på riktigt. Så bra kommer det bli. Godnatt vänner

/Sune