Svarte-Petter

Dagens stora underhållning är att jag har upptäckt att min 12-åriga kusin har börjat svära. Dagens enda underhållning också, för nu är det jobb, jobb, jobb fram tills Sune kommer och vi ska panga utomjordingar för att bli av med aggressionerna. Imorgon blir det mer jobb.

Nästa gång jag ska vara i skolan är på torsdag om en vecka. Nu återstår bara att fila på mitt personpoträtt men det verkar som om det får vänta tills i morgon. Idag blir det extrajobb, likaså på lördag. Förväntar mig att jag snart ska springa rakt in i väggen och sen ligga sjukskriven på min soffa ett halvår. Men konstigt nog känns det helt ok, jag är rent utav rätt harmonisk.

Igår var jag och min vän Sthlms-Kenny på bio och såg Tropa de elite. Det var två timmar ren våldsporr. Har inte bestämt mig för om filmen var bra eller dålig. Men det kittlade till i ryggraden och jag vände bort blicken några gånger för att slippa se vad fascisterna till säkerhetspolis gjorde med favelans unga langare. I the Wire hade polisen kunnat sälja sin själ för att få Bope-poliser i hjälp mot knarkhandeln. Så skumt med poliser- alltså statligt anställda- som har emblem som mer liknas Hells angels eller något ur Warhammer 40000 än våra egna Kling och Klangs tre kronor.

 
     Det kanske är bäst i Sverige trots allt?

Det känns som om jag har börjat skriva allt mindre och mindre om mig själv och mer och mer om saker jag är intresserad av. Vet inte än om det är bra eller dåligt, att jag håller på att leka kulturreporter för Svarte-Petters två dussin läsare.

För då ska jag och min allra senaste leksak iväg och dokumentera hur en annan liten skäggig man arbetar en vanlig onsdagseftermiddag. Funderade ett tag på om kameran skulle få ett eget namn. Men å andra sidan, namnge döda ting hör till en av mänsklighetens fulare ovanor.

Annars har det inte hänt så mycket idag. Sune och Olivia kollar på film, misstänker starkt att det är den där blondinen som avleder Sunes tankar från viktigare saker. Som att blogga.

5-1 mot fucking Helsingborg. Inga kommentarer från Svarte-Petter. Antagligen beror det på att Petter Andersson fick gå för ynka 9 miljoner och inte längre var med i troppen. Sune håller på och gräver sin egen grav.

Nu lyssnar vi på Andrea Brocelli- Con te partió och dränker sorgerna i gott rött.

Den här veckan är en sån där vecka. Artikelvecka. Det betyder att i slutet av veckan ska man har skrivit en artikel, i det här fallet ett större personpoträtt. Nu sitter jag här på min soffa, yrvaken och med pumpande koffeinhjärtslag, och har inte en aning om vad jag ska skriva om.

Det kommer krävas självdisciplin, mod och fantasi för att klara av det. Men nu säger vi så här: Kl. 17:00 ska idén till personpoträttet vara klart. Dags att göra upp en mindmap med andra ord. 

Mina helgfrukostar de närmaste två månaderna kommer bli helt fantastiskt långdragna. I brevlådan torsdag- söndag får jag både Svenska dagbladet och Dagens nyheter. Läser huvuddelen på den som har intressantast rubrik för dagen. Läser alla bilagor, förutom Näringsliv på Svenskan då. Frukosten tar typ två timmar.

Sen skolan började igen så har livet mest kännts som en lång semester. Önskar därför att jag kunde säga något spännande, att jag hade ett budskap att ge er. Jag sitter och stirrar på Dn-intervjun med Martin Luuk. Den har jag klippt ut ur tidningen och satt fast på en anslagstavla bredvid datorn. "Akta er för narcissism" lyder rubriken.
Det känns som ett bra varningens ord. Intervjun är gjord i sammband med att Luuk givit ut en moralisk text som varnar för att syndafloden ska komma till stan om inte alla stockholmare blir mindre egocentriska.
Jädra nollåttor. Men jag älskar den här staden. Om inte annat för att det alltid verkar finnas ett alternativ till. Om än jag alltid köpte maten på Ica innan jag flyttade hit, och fortfarande gör det, så vet jag att jag kan gå bort till prixextra i stället. Jag behöver inte gå och käka på pizzeria Quatro, men jag gör det ändå.
 
Idag har Svarte-Petter redaktionen varit på det svenska folkhemmets byggarbetsplats. Ikea i Kunges kurva. Var nära på att komma i byxorna redan efter första rulltrappan. Ikea är nog en av världens allra bästa affärer. Man vet att man kan gå in där och inte behöva något men ändå gå ut kåkandes på en massa grejer. Vet egentligen bara tre till butiker som också funkar så. Och det är Ica, Apoteket och Systembolaget.

Nu skiner solen i Växjö, familjen sitter på balkongen och läser Smålandsposten. Själv sitter jag vid datorn och undviker solen för att i stället lyssna på Biggie. Om en och en halv timma sitter jag på flyget på väg upp mot Stockholm igen. Imorgon börjar skolan och det verkar vara en massa "eget ansvar" undt repotageskrivande i höst. Därför ska jag skaffa Call of Duty 4 och en handkontroll extra så att Svarte-Petterredaktionen kan hålla riktig afterwork.

I fredags var jag och de vänner som är kvar i stan på Värnamodagarna. Lånade familjens bil och åkte till Hyggestorp som inte ligger så långt ifrån Ålabäckshult. Där bor en av mina bästa vänner, Emil. Välkomnades med tre hundar som strök omkring mig och skällde. Sen kom Emil själv med en Icakasse Slots pilsner.
  

Emil har köpt en ny bil med pengarna från kriget i Tchad. Kåkfarare.

Sen åkte vi två in till Värnamo, raggade upp Thomas, Klara, Ida och Sanna. Det var dags att besöka Värnamodagarna.
Jag trodde att det skulle vara några romer som höll tobleronelotteri från bakluckan på en skåpbil. Tji fick jag och visade upp legget då halva centrum var avspärrat och fullt med öltält, scener och människor. Snackade skit med några klasskompisar från gymnasiet, drack för många öl ur plastglas, gick hem och låg och kramades med Thomas i hans dubbelsäng iklädd bara kalsongerna.

Resten av helgen gick i kaloriernas tecken och jag passar på att äta upp mig nu när maten ändå står på bordet. Försöker köra GI fast tvärtom vilket betyder mycket kolhydrater och mycket protein. Mat-som-maten-äter dvs. grönsaker försöker jag undvika.

Veckans facklige representant är såklart Roy "Rojjan" Nilsson. Hans medieutspel kan ses här.

Nu ska jag fortsätta att njuta av min tre dagars-semester. Kranen på gamle gode Drosty Hof-boxen ska öppnas.

Så slår rastlösheten till igen. Det känns faktiskt bra att har haft Svarte-Petter ett par månader nu tillsammans med min bäste vän, Sune. Båda vi har väl bloggat mer eller mindre konstant i kanske två-tre år nu och en kväll hemma hos mig i våras slog vi våra kloka pungar ihop och började spåna på namn till vårt tänkta, nya forum. Kom bara ihåg ett av de namn som ratades. Förvaltningsverket. Det vore i och för sig rätt kul att hitta på en myndighet och försöka göra en hemsida till den. Förvaltning och verk är trots allt den svenska byråkratins favoritord. Lyckades nästan lura familjen tidigare i somras att det faktiskt fanns ett Förvaltningsverk, men pappa kommuntjänstemannen synade snabbt igenom min lögn.

Ett av mina favoritord är kåseri. Grattis till er eftersom ni har nu läst ännu ett sådant i era liv. Har druckit vin och spelat xbox hela helgen, och förutom ett samtal med Emil i går så har inte många ord kommit ut ur min mun. Därför knapprar jag ned dessa ord och sänder ut i etern. Jag kan inte se er när ni läser detta, men vetskapen i besöksstatistiken säger mig att signalerna når fram och att det finns liv på Mars.

Så var det gjort. Riochan är inhandlad och väntar på att korkas upp. Det är fredag och jag ska köra lugn hemmakväll. Detta eftersom mina vapendragare i sommar, Disco och Dragan, är hemma i sina respektive barndomsstäder. Ungefär där slutade mina fingrar räkna upp bekantskapskretsen, och handen formar ett victory-tecken.
Klimathotet är en stor scam och SJ är nazister som inte vill ha kunder. Därför håller jag bara långfingret uppe och tar inrikesflyget för säkert sjätte gången i år och reser hem till Småland nästa helg. På fredag träffar jag gärna Er mina vänner, om ni inte har spridits med vinden. På lördag ska jag på kräftskiva med släkten. Jag är skaldjursallergiker.


Det här var rätt roligt. Världens största rappare Lil'Wayne, fortfarande våt bakom öronen, i gungiga, stereotypa Hot Boyz. Just nu behöver jag bara dum, svängig gangstarap för att släppa tankarna från tvättmaskiner och torktumlare.

DAH 606 E 
DAH 605 E
QT3149K
QR2339FSX
AWOD 6730
WF7602NAW
WM14S460DN
WT46E302DN
WZ20130
WZ11310
HBN330550
EFC60466X
1175HN
ECO380112
SGU53E88SK
ESF2410
C61RCAST
FT 46
TK 40
EDC77550E

Allt det här är olika artikelnr. på vitvaror som jag kan utantill. Vad ska jag göra med den här informationen?

Hemma igen i tunnelbanornas och stressens hemstad efter en helg i Sveriges andra stad. Lovar att återkomma lite senare ikväll med ett kåseri kring Wayoutwest. Efter att disk, tvätt, styrelsemöte och matinköp är avklarat och innan Xboxet och kvällens vin kommit fram.

Så länge kan jag meddela att jag har råkat ut för min första Facebook-hallelujah-moment. För många år sedan förälskade jag mig i en tjej under en sommar på en bibelskola utanför Jönköping. Tjejen var såklart den snyggaste och populäraste av alla. Helt hormonstinn försökte jag med alla medel tillgängliga att få hennes uppmärksamhet. Vilket såklart inte gick något vidare. Hon tyckte att ett av mina bästa vänner var lite intressantare och hängde väldigt mycket mer med honom. Han var längre är mig och var bra på både gitarr och fotboll. Jag var bra på att rita och hade bättre musiksmak. Inte svårt att lista ut vem av oss idag som till hösten ska läsa bibel och idrott och vem som ska fortsätta sin journalistutbildning, eller?
Återigen till Facebook och samtiden.
"People you may know" heter en väldigt kul flik på Facebook. Där dyker det upp en massa gamla vänner som man egentligen inte är så sugen på att adda, men väldigt gärna går in och spionerar på. Antaligen hamnar också jag på deras sådan flik, och de känner antagligen samma känslor inför att inte ta kontakt med mig igen. Avståndet är ömsesidigt.
Förra veckan dök den här ungdomskärleken upp på listan. Nu var hon ihop med någon ny tam kille och till råga på allt gått och blivit tjock! Jag har aldrig mått så väl av facebook som jag gjorde just då.

Då var vi på G igen.
Runt 10-tiden i dag på eftermiddagen körde jag truck och plockade vitvaror. Just då hade jag plockat två kylar, en tvätt och en torktumlare. Till detta skulle kunden ha ett produkt med ett konstigt artikelnr. som inte sa något om vad det var för något. Jag hoppade ur trucken och gick till datorn för att kolla på vad för produkt det var.
Medans produksökningen laddade gick jag in en snabbis på tradera.

Nu har jag alltså norpat åt mig ett par biljetter och kommer helt enligt planerna till Götet vid tre-tiden i morgon.

AAAAAAAAAaaah. Det är utsålt till Wayoutwest och bara en sur jävel kvar på tradera som kräver skyhögt pris för sin biljett. Men, jag tänker inte det förstöra min enda riktiga semester den här sommaren. Kosta vad det kosta vill.
Usch, får jag inte tag i någon biljett får någon påminna mig om att köpa en pistol för pengarna i stället så jag kan skjuta skallen av mig.

Det blir nog Wayoutwest för mig i helgen. Vilka är det mer som ska dit? Och framförallt, är det någon av er som ska åka från Stockholm- helst då i en bil med en plats ledig.

Snart är det höst och som jag har längtat efter att inte gå upp runt 6-snåret varje morgon. I höst ska jag i varje fall inte gå på Ace. För där var jag i helgen. Alltså, det måste vara sommarvikarier som DJ:ade. "Känn ingen sorg för mig Göteborg" spelades säkert fyra gåner under kvällen. Ljudet var för högt, och sen avbröts låtarna efter trettio sekunder för att följas av tio sekunders tystnad och sen startade låten om igen. Hörde överlag en massa trötta låtar som man redan har hört femtusen gånger.
Musik jag gillar som jag inte hört femtusen gånger är däremot:

Crookers- Mad Kidz Ep
Nas- the Nigger mixtape
My Morning Jacket- Evil Urges
Studio- Yearbook 2

Sen har jag lyssnat en del på Elvis, Abba och på GTA 4as ryska radiostation.

Jag har köpt Xbox och GTA IV. Syns om några dagar.

Har syrran på besök här i lägenheten. Hela helgen ska familjen vara här. Just i dag är päronen ute på Ålandsfärja och dansar de lurviga till dansbandsmusik, tror jag.
Hade högläsning för min syster precis ur min favoritartikel ur min favorittidning: "Statskupp till salu" ur Café. I repotaget är Cafés reporter på en mässa för legoknektar i Usa. Där räknar de ut hur mycket det skulle kosta att hyra legoknektar en månad för att ta över en mindre afrikansk nation (Ekvatorialguinea) genom en statskupp. Notan landar efter en lång tabell fylld av sydafrikanska legoknektar, 727, AK-47:or och sovjetiska stridshelikoptrar på 35 miljoner kronor.

35 miljoner är ju ingenting! Man borde sala ihop ett gäng och genomföra den där statskuppen. Jag och syrran pratade om detta precis och pratade om vad släkten skulle säga, morfars brors lite konservativa fru bland annat, om man själv genomförde den. Diktatorn Simon Hjälmefjord iklädd kaptenshatt och guldsmycken som på röda torget i Ekvatorialguinea kallar ihop ett propagandamöte med hela befolkningen. Där ska jag spela tung gansta-hiphop ur högtalare i hela torget medan alla heilar mot balkongen där jag står och blickar ut över folkmassorna, med ett leende på läpparna och en cigarr i munnen...