Jööegeen

Hem kommer man, klockan har ganska precis slagit fyra. Trots en utslängning från Spyan är ändå medvetandet vid liv. Bara koppla upp sig på Svt Play och titta på Jörgen Perssons semifinalmatch i pingis mot världsettan, en kines vid namn någonting typ Wang Hau. Att se denna 42-årige man gång på gång pressa denna världsetta är för mig imponerande. Att Jörgen inte vann spelar inte så stor roll, det är för mycket att begära. Men att han ändå bjuder upp till jämn kamp är gott nog. Jörgen är den enda svenska idrottaren som faktiskt imponerat på mig under detta OS, Sveriges sämsta någonsin sägs det. Det spelar ingen roll, jag bryr mig inte om medaljer, jag vill se bra prestationer. För mig är det Jörgen, även om han bara blir fyra är han ändå en stor hjälte, en alldeles för bortglömd hjälte, i skuggan av J-O. Om någon förtjänar ett erkännande så är det Jörgen, amen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0