Svarte-Petter

I dag tog det 1,5 timma att läsa tidningen. Att läsa söndagstidningen är ett hårt arbete, men det måste göras. Framför allt är min frukost/brunch/maraton med DN på söndagarna min lyckligaste tid på hela veckan. Ledarsidorna har blivit lite tråkigare sen Niklas Ekdal slutade. Wolodarski i all ära, men varenda söndagsledare har handlat om svensk blockpolitik eller den ekonomiska krisen. Ekdal hade också en kärlek för att skriva om Nya Moderaterna och att han inte litade på Mona Sahlin. Men han skrev också om andra världskriget, konflikter i världen, forskning, rasism, etc. De bästa ledarsidorna är de när DN:s liberala åsikter syns som minst.
Nåväl, söndagsbilagan var trevlig. Precis så som en söndagsbilaga ska vara. Trevlig. Petter berättade om en surfresa i Frankrike, och en Piratpartist blir intervjuad. Kanske skulle frågorna vara mer kritiska, eller i alla fall mer problematiserande.
Mera Sport var en besvikelse. Jag har åsikten attt saker och ting ska heta vad saker och ting är. Hur kan då en bilaga som heter "Mera Sport" vara tunnare än vardagssportbilagan? "Mindre Sport" hade varit ett bättre namn.

Kulturdelen hade intressanta rubriker. Men för jobbiga och för långa texter. Generellt så är K-delens texter mycket längre än de andra bilagorna. Och mer illustrationer Malena Rydell skrev om Where The Action Is. Hennes vinkel var att festivalen var en renodlad Rock-festival med stort R. Inte metal, hårdrock, krautrock eller något annat. Bara vanlig rock. Hade varit trevligt att vara där, men tyvärr var line-up:en rätt mossig. Neil Young, Pixies, Perssons Pack, Noice Conspiracy. Inte så många nya artister, eller roligare bokningar.
Något mer oväntad hade varit kul. Ögade igenom artistutbudet i våras och konstaterade att jag sett 80 procent minst en gång. Men vem försöker jag lura? Hade jag inte fått en oväntad gasräkning hade jag också gått. Och ångrat mig när regnet pissade ned över Stora Skuggan.
Nu gjorde jag inte det. I stället höll jag låda hos mig igår kväll. Några nära och kära var på besök. Sulivia (tänk Brangelina så förstår ni vilka det är), Yaldan!, Joss, paret Ruthström/Broström och Simon Petersson. Hade förberett min Pubrockslista på Spotify som jag spelade för dem. Här hittar ni Simons Pubrockslista.

Vi pratade lite om sommaren, jobb, EU-valet och lite annat löst mellan himmel och jord. Det var prat om att gå ut. Eller nej, det var det inte. Vi diskuterade om att vi inte skulle gå ut, vilket vi inte heller gjorde. Förutom Jossan, hon skulle träffa några klasskompisar på Friday's (tätorts-Harrys). Vi andra stannade inne. Temat för min Get-Together var Hej Jossan/Hej då Simon. För på torsdag så tar Jossan över min lägenhet, mitt vaktmästarjobb och mina vänner. Hon ska sommarjobba i Stockholm, jag börjar på måndag på Smålandsposten. Det är med skräckblandad förtjusning som jag ska flytta hem och bo med mina föräldrar för första gången på fyra år. Tänk vad tiden går. Men jag ser väldigt mycket fram emot mitt sommarjobb på Smp.se. Framför allt är det kul att det inte är som mina vanliga lager-sommarjobb. Hemsidan har 72 500 besök varje vecka, och är större än 1000apor (KIA-index). Det är skönt att det rullar på, och Gud vet att jag behöver erfarenheten om jag ska klara mig som journalist. Detta förbannade yrke. Var i veckan inne på hemsidan för Harrys Värnamo och kollade på mingelbilderna. Kände igen 1 av 100 ansikten. Hoppas att det inte kommer vara så i sommar. Det som alltid var bra med Småland var att man kände folk där. Men nu verkar 90-talet tagit över stans uteliv, enda gången jag kommer bli igenkänd är om någon -91:a känner igen mig som deras scoutledare, alternativt lärar-praktikant. Fine om man är 30 år. Men inte om man bara är 22 år lastgammal.

Nu har jag orerat tillräckligt mycket för att väga upp de senaste dagarnas inläggstystnad. Vi har gått igenom dagens DN, gårdagskvällen, sommarjobb och konsten att återvända hem. Tackar för er medverkan under denna söndagsläsning. Nu ska jag ringa mor och far samt kolla på The Corner.

/Simon

Söndagen i all ära. Den enda lediga dagen på veckan. Sitter likt förbannat och förbereder mig inför veckans alla seminarier. Och ja, glasögonsnoddarna är på.

Igår var jag på inflyttningsfest i Huvudsta. Offe, Oskar och Martina har på något vänster fått tag i världens största och fräschaste P Diddy lägenhet med takterass, över 100 kvadrat på två våningar. Det var en fantastisk fest, träffade en massa uppflyttade Värnamobor som jag inte pratat med på år och dar, bland annat två klasskompisar. En av dem är ihop med Freddy Söderberg i Hammarbys A-lag. Det ledde såklart till att både jag och Sune genast gick fram till henne för att prata/intervjua/förhöra om Freddys träning mellan säsongerna.
- Han dricker väl inte?
- Är han uppe i tid på morgonen och äter sin gröt?
- Äter han sina grönsaker?
Och så vidare. Blev lycklig när vi bytte nummer och bokade att vi skulle gå tillsammans på säsongspremiären i vår.

Kvällen avslutades med att vi slog sönder en stulen sopborste och att jag och Dragan racade uppför en rulltrappa. För att inte förlora vid slutspurten slängde jag mig och gled över golvet längst upp. Det känns i höften i dag.
Gårdagens mest använda uttryck är som det står nedan: "Vi byggde den här staden på Rauk'n'roll"
Eder Simon Hjälmefjord.

En veckans sammanfattning är under skapande. Under tiden lyssnar vi på denna låt.

                                 /\
                             
Lägg märke till det bättre partiet Rödspetta som jag kom över.

Idag är det söndag och äntligen vilodag. Har varit ute tillsammans med mormor, morfar, Stefan och Kasia på Citykyrkans bistro. Fantastisk lokal. Undangömd i ett hörn på Norrtull finns bara en liten pappersskylt som visar in till resturangen. Sen uppför en hiss och så står man i en jättestor matsal, fyra meter i tak, kristallkronor, guldbladade ornament och 59 spänn för en middag. Innan citykyrkan tog över lokalen så låg här under 1940-talet krigstidens svar på Spy Bar, nöjespalatset Fenix. Vilket förklarar varför det såg ut som Vita Baren fast något snyggare.

Annat kul idag är att min gamle sidekick på kyrkobladet Livet, Erik Bronner- den ständige agitatorn, skrivit Dagens insändare i DN (tyvärr inte uppe på nätet än, men länkar så fort den kommit ut).
Det har varit mycket kyrka i detta inlägget, men sen är det söndag också.

/Simon

Idag är det söndag och dagen efter stormen. Vaknade runt tiotiden av väckarklockan. För att fatta ett beslut om vad jag skulle göra fick jag kalla in ett morgonmöte med både hjärnan och kroppen. Lyssnade tålmodigt på båda sidors argument på vad jag skulle göra. Hjärnan framanade att det bästa vore att resa sig upp och brygga kaffe för att sen börja researcha kring svenska utskänkningstillstånd. Kroppen var mer rabiat, själens republikan, och skrek för det mesta att den inte orkade öppna ögonen ens. Efter en överläggning kom jag fram till att ge kroppen rätt och sov vidare i två timmar.
Runt tolv reste jag mig upp med en sprängande huvudvärk. Vandrade nerför loftsängens stege, klev över högar av disk och kläder. Minns att jag tänkte: "Det var inte så sent igår. Kom hem vid halv ett redan"
Vi var ett fint gäng igår. Både jag, Sune och Dragan körde stenhårt. Det var mycket skräpmat och ännu mer kaffe.
Både Jossan och Sthlms-Kenny ringde och undrade om vi inte skulle hitta på något. Vi fick tacka nej. Vi hade ett större kall.

Läste ut "Byt Namn! och andra sätt att lyckas som journalist" innan. Kommer med en längre recension senare när Sune också har läst den. En av författarna, Anders Rydell, berättade om sin väg in i journalistiken. Han beskrev att under hans tid som redaktör på Bon var det standard med 70 timmars arbetsveckor. Claes De Faire berättar för Värnamos store journalist Richard Slätt receptet för att lyckas i mediebranschen:

"Vill du in i den här branschen, följ då dessa regler:
1. Jobba som en idiot.
2. Nu har alla gått hem. Fortsätt jobba som en idiot.
3. Nu kan du gå hem.
4. Titta inte på ditt saldo 25:e första åren.
5. Räkna för i helvete inte ut en timlön de första åren.
6. Jobba som en idiot innan resten av folket kommer till jobbet. "
Citat ur http://rattochslatt.blogspot.com

Såna här saker avskräckte mig först innan jag sökte till JMM förra hösten. Hur kan någon palla ett sånt arbete utan att braka rätt in i väggen?
Sen tog jag morgonkaffet för att jaga bort huvudvärken. Då kom jag på att igår var det lördag och inventering på jobbet och att jag jobbade från 7 på morgonen till midnatt. Tja, det kommer bli ett nöje att jobba som en idiot då jag tycker att journalistik är mer intressant är logistik.

/Simon

Så var äntligen midsommarhelgen över. Läser i tidningen om alla olyckor, våldtäkter, dödsfall i trafiken och urartade fester. Lugnaste stället för att undvika stöket är- i storstäderna.
Midsommaraftonen spenderades med hundpromenad med Bronners bulldog ute på Islandstorget. Vi drack en rom & cola var och kollade på den stördaste fotbollsmatchen jag har sett.

Intervju med Calle Sundevall på Stureplan.se om midsommarhelgen:
"Vad vill du inte göra i helgen, och varför? – Vara kvar i stan, såklart. Jag fattar inte folk som är kvar innanför tullarna på midsommar. Å andra sidan är det bara kreddfolk som är kvar. Har de kämpat i 19 år för att komma innanför tullarna så är det förståeligt att de inte är så sugna på att resa utanför igen, töntarna."

Stämmer kanske alltför väl. Vi var en trogen skara lantisar igår bestående utav mig, Drago, Oskar och Offe som peppade upp varandra hela kvällen på en solig balkong på Gärdet. TIll trädgården skulle vi. Vi drack vin och lyssnade på Jamie T, partyskjortan var på. Sen kom smällen på käften!
Ut över bron mot Kungsholmen så såg vi att Trädgården såg märkligt öde och tom ut. Vi var som Tjeckien i sista minuten på fredagens förlängning, innan Turkiet kvitterade. Ett samtal med folk vid dator och en taxiresa senare befann vi oss på Odenplan. Tomma gator och en piketbuss poliser som drack en stilla kaffe på Burger King gav oss hinten om att under midsommar så är det ute på glesbygd'n som det händer. Köpte en burgare och gick hem.


Jag och Ludvig. Foto: Erik Bronner


Midsommarstök på Islandstorget. Jag la olika sorters sniglar på varandra. Foto: Simon Hjälmefjord

Igår kollade jag på Sex & the City med Linn. Det är många killar som spyr ut sin avsky mot den tv-serien. Helst borde jag kanske ställa in mig i samma klagokör, hade passat min nya manlighet mycket bättre nu i min sommarkarriär som truckförare. Men jag tycker faktiskt att SatC är en bra serie, fast Ari Gold saknas något oerhört. Sen kom jag första dagen på nya jobbet med avskavd rosa nagellack på fingrarna. En serie som däremot borde få mer skit på sig det är Gossip Girl. Tillrättalagt, svordomscensurerad serie om amerikanska överklassvin. SatC-tjejerna har i alla fall själva tjänat ihop pengarna de betalar Prada-väskorna med. Och så får man se tuttar.
När Linn har tvingat i mig några avsnitt och en långfilm SatC ska jag kolla på Generation Kill med henne under Juli. Där har vi en serie för män.

/Simon

Från och med torsdag klockan 16:00 så har jag semester. Vid det klockslaget lämnade jag in min allra sista skoluppgift för den här terminen. Sen dess har jag varit i solen nästan konstant, mer eller mindre ofrivilligt. Igår var det frivilligt när jag, Drago, Malin och Disco drack rosévin och åt pizza i Hägerstensåsen. Sen blev det Trädgården för resten av kvällen, vilket var grymt kul. Snackade skit med folk från Östersund, Sundbyberg, Sandviken och Småland. Alla väderstreck samlades för att dricka öl och fira in sommaren.

Idag däremot, så har jag, väldigt ofrivilligt, varit i solen i runt tre timmar. I 31 graders hetta och med vätskebrist så har jag snickrat ihop en blomlåda på innergården. Det var mindre kul. Jag såg stjärnor och kröp på knäna. Tur att det bara verkar vara jag och min gode granne Fransson som är hemma just nu. Vi kan dela rätt mycket av våra privatliv eftersom vi bor vägg-i-vägg och hör minsta fotsteg och bajsplupp genom de tunna väggarna.
Därför gjorde det inte så mycket att han fick se min uppenbarelse på innegården. Jag gick omkring i ett solkigt linne, svett över hela kroppen och blomjord på pannan. Nu svartnar det för ögonen tror jag, jag hör av mig om jag överlever dagen.

Söndagens visdomsord: Den som inte arbetar ska inte heller äta.
På Smålandsposten var det någon som hade satt upp en lapp med de orden. Jag log när jag läste det, samtidigt som jag blev lite nervös och började jobba.

/Simon

Redaktionen på Svarte-Petter har genomlidigt en hård helg. I stort har det gått ut på öl, mera öl, grillning, Debaser Slussens uteservering, bakfylla, trasiga telefoner, lagade telefoner och umgänge. I skrivande stund är klockan sen och orken att sätta fingret i vädret för att säga något klokt har tagit semester. Därför tar vi och drar täcket över huvudet, glömmer bort att det är måndag i morgon och sen tar vi tag i livet. Kommande vecka blir min sista vecka i Stockholm innan jag ska iväg på en resa genom landet. Kommer bli mycket Västkusten och Värnamo i sommar för min del. På ett sätt lite trist, på många andra sätt bra. Jag väljer att försöka se på fördelerna med det hela. En liten teaser är att vi har fångat in en hel del videomaterial under helgen som kommer åka upp på bloggen med står sannolikhet. I det inspelade materialet har vi fångat bland annat en missioner från Satanskyrkan och ifall kvalitén håller så kommer en debatt om tidelag att dyka upp. Så återkom gärna under veckan som kommer vetja

/Sune