Ah men igårrå!

Igår var det lördag och för andra lördagen i rad inleddes kvällen på Offe och Oskars lilla terrass ute i Västra Skogen. En terrass vi har festat på för sista gången, tyvärr. Jag kan lika gärna länka den här filmen på Facebook som den gode Dean gjort. Den sammanfattar ganska bra hur kvällen såg ut. Det var allt från manskör med Parkens "Låt mig få följa dig ned" genom ett regnigt Västra Skogen till tunnelbaneakrobatik. Den något mer väderbitna mannen som skymtar förbi i filmens tunnelbanescener påstod att han kände Kenta och Stoffe som var med i Mods-triologin. Enligt mannen var Kenta den trevligare utav de två medan Stoffe fick mer brudar, för han var lite "fräckare" som mannen så fint sa det. Efter ett tag frågade mannen ifall han fick smaka min öl, javisst sa jag, du kan ta resten och så svepte han ölen på fem sekunder och sa att han precis blivit släppt från häktet, inget och dricka på sju timmar som han sade. Sen hoppade vi av i Skanstull och härjade Trädgårde runt i några timmar innan några skulle planka in på Eriksdalsbadet för simning, andra skulle vidare i natten för att ragga kvinnfolk och några lyckliga hade redan fått ragg som de kunde traska hem med. Själv avslutade jag aftonen på Doncen med min kära Olivia.

Som jag sa ett upprepat antal gånger igår: "Trädgården är fan det roligaste stället i hela Stockholm".

/Sune

Afro-amerikaners svar på Stefan & Krister



Ikväll ska jag efter två års frånvaro göra den stora återkomsten på Harrys Värnamo. Jag är redan nu nervös. För att känna mig lite mer ghetto religion hängde jag i Araby och lyssnade på Wyclef Jean. Köpte en pizza och läsken som bagaren kallade för "ful-cola". Den var fem kronor billigare än Coca-Cola®.

/
Simon

Dagens Yaldan

Nedda frågar:
- Vad röstade du på Simon?
- Jag la en ironisk röst på Sverigedemokraterna.
- Va?! Gjorde du!
- Ja.
- NEJ?!
- Jo. Med citationstecken på valsedeln. "Sverigedemokraterna."

Ingen Trädgård i sommar

Idag funderade ena delen av Svarte-Petter på när Trädgården ska öppna för i år och vilka som ska köra klubbar ni vet, etc etc. Rådvill efter svar frågar han sin vän, den andra delen av Svarte-Petter, om han vet något om Trädgården. Något chockartat blir det när svaret är att det blir inget Trädgården i sommar. Jag upprepar, DET BLIR INGET TRÄDGÅRDEN I SOMMAR!. Det känns lite som om herren gav mig en sjuhelskotta pungspark. Växjö-redaktionen skrattar dock skadeglatt ty han hade aldrig fått gå på Trädgården ändå. Vi läste tillsammans en artikel i DN:s På Stan om vad som ska bli av stället. Istället ska det heta Oasen och deras ägare säger så här om den nya inriktningen:

"
– Ingen annan satsar på den stora massan. Vissa vill bara komma in, dricka drinkar och hitta ett ragg. Vi ska ha hög raggfaktor för det vill folk ha, säger han.

Vad gäller musiken kommer Oasen inte att ha någon resident-dj utan i stället olika gäster. På uteserveringen ska det spelas beach house och sommarhits, på klubbgolvet blir det klubbmusik fast av det mer kommersiella slaget. Dessutom kommer det att finnas ett så kallat "rallygolv" där det spelas schlager och oldies."


För oss låter beskrivningen som att ägarna av Harry's i Värnamo har bestämt sig för att öppna en uteservering på Kungsholmen. Så kort och gott betyder det att det enda som gjort det värt besväret att besöka innerstadens skymf, Kungsholmen, har försvunnit.

 

Nu fortsätter vi lyssna på Grymlings!

 

/Svarte-Petter



Har ni klämt på en mac någon gång?

Apple och Adobe var på vår skola idag och pratade om mediebranschens framtid. Apple-gubben ska precis börja en timmas lång föreläsning om hur fantastiskt Apple är. Innan han börjar säger han lite skämtsamt:
- Är det någon som klämt på en Mac någon gång?
Varav jag säger lite tyst till Mark.
- I've hold a Mac 11.

Det här hade varit mycket roligare om vi hade varit på Baltimore West High och inte Södertörns högskola. Då hade killen från Apple kommit in och varit nervös inför trettio street-smarta förortskids. Nu var vi glåmiga mediestudenter med lite för vassa axlar och blek hy.

/Simon

De är tillbaka!



Efter debutspelningens, vad vi kan säga, milda succé, har era vänner och stora idoler, Simon och Sune, blivit inbjudna till Leijonbaren för att återigen bemästra skivspelarna som era mammor. Med sig i ICA-påsen den här gången kommer en stänk pop, två doser Göteborgsångest, en limpa rock och en skamfilad burk disco. Simon har dessutom lovat att bjuda på lite legendarisk svensk hip-hop, utan bäst före-datum. Han har även tagit en tur till Danmark och vidgat vyerna. Vad det betyder för spelningen vet vi inte än, möjligen att han har en cylinderhatt med utslaget lock på huvudet samt snöre som bälte.

Sune däremot, fyller dagen till ära år. 24 år och med en sådan respektabel ålder på meritlistan förväntas minst en Ulf Lundell-sång och flanellskjorta. Om ni på något sätt vill framföra en gratulationshälsning till Sune så görs det bäst i rökrutan, där han står ungefär halva tiden. Om det inte vore nog med det firar även bloggen bakom namnet, Svarte-Petter, ett år och med detta enkla meddelande vill vi kungöra att det är dags att dyka upp. Enligt kalendern är det löningshelg och då finns det absolut inga ursäkter för att inte dyka upp.

Väl mött.

/Simon & Sune, männen, myten, koncepten.

Läs mer här (det är inte så mycket mer, men du kan se vilka snygga tjejer/killar som kommer.)

P.S. Till Backlund: Vad tycker du om flyern? T-rex utlovades och T-rex blev det. D.S.

SPSS on the road

Igår kom de goda nyheterna. Svarte-Petter Soundsystem är bokade för ännu en dj-spelning på den Le Guide Michelin stjärnbeklädda resturangen/baren Leijonbaren. Till råga på allt nästa löningshelg, 25 april. Så även om priserna är lite över det normala så lovar vi att ordna ett slickt förkrök till alla kompisar som kommer. Ni har till och med fått pengar så det är bara att infinna sig. Välkomna!

/MC Imon och Dj Soggy Sune.

En gammal klubbrelik

Igårkväll var vi på Ace. För er som inte vet är det en indie/electro-klubb som har blivit något av en långkörare i Stockholms klubbvärld som troget håller igång varje lördag och har gjort så sen början på 2006. Första gången jag var där var våren 2006 och jag hade väldigt roligt den gången. Sen blev det någon av en tradition att alltid gå dit de helger jag var på besök i Stockholm. På den tiden var ju faktiskt Ace något att räkna med. Det var smutsigt, trångt, öl flög genom luften på dansgolvet och besökarna såg allmänt lite lustiga ut. När vi väl blev permanent bosatta i Stockholm hösten 2007 var vi första hösten på Ace minst varannan helg tror jag. Just den hösten kändes det som att Ace peakade, det var alltid fullsmockat, i electrorummet hängde alla klubkids i roliga kreationer till kläder och på indiegolvet fortsatte indieslynglarna att kasta öl på varandra. På toaletterna var det översvämning var och varannan gång och även Virtanen fick ragg liksom. Vi var där så ofta att till slut kom en av resident-dj:sarna fram och kramade om mig på Spy Bar en kulen januariafton. Någonstans där började även Ace stjärna falna. Lokalen renoverades om och gjordes ännu mer "klubbvänlig". Borta var de småsunkiga båsen och den taffliga inredningen. Istället såg det alldeles för polerat ut. För alla vet vi att regel nummer ett för en bra popklubb är att stället ser ut som fan. Inte bara var det inredningen som förändrades utan även klientelet på folk. Borta var alla klubbkids och ersattes av vanliga svennebanan-killar och halvnakna, dekadenta unga kvinnor ersattes av modebloggsläsare av kategorin sämre. Och så såg det ut igår också, killar med rutiga skjortor och fula Jack&Jones-jeans, några stekarynglingar och några medlemmar ur Turbojugend. Hela stället kändes så passé att det gjorde ont i själen och jag var tvungen att orera hela kvällen om hur mycket bättre det var förr. Antagligen var jag alldeles för nykter men det känns som att det kommer dröja bra länge innan jag sätter min fot där inne igen.

Ända in i kaklet

Nu ska vi iväg och riva hela haket, eller kanske vi river oss själva. Tack och hej, det var trevligt att lära känna er alla, vi syns i Nangialia och spelar fotboll.

Live from playlist-skapandet

Livebloggning från SPSS:s skapande av lördagens playlist.

17:47:
Det tre magiska kent-siffrorna. Dock så kommer ingen Kent-låt med. Sune har hittat gammal punkfunk á la The Rapture.

17:58: Genomgång av Simons playlist. Mycket Balaerica.

18:28: Nere i arkivet på Simons bärbara hårddisk. Vi har hittat Grandaddy och Logh.

18:54: Skivbränningen är i full gång. Guillemots, kommer någon ihåg dem? Guillemots är på tåget till Brasilien.

19:13: Florence Valentins nya singel "Spring Ricco" kommer!
- Lite bob hund måste vi ha, säger Sune.
Vi funderar på någon av Olle Ljungströms nya låtar. "Svenskt Stål"?
Simon lägger in "Shonnar Vet" med TLK.

20:31: Paus för pizza och mobil-need for speed. Men nu kör vi igång igen. Ingen Ulf Lundell Baggmas. Tyvärr.

SPSS- en kommuniké





























Lördagar på Leijonbaren i samarbete med Bundesliga presenterar Svarte-Petter Soundsystem.


Svarte-Petter var från begynnelsen en enkel blogg med två exil-smålänningar (vi kan kalla de för Simon & Sune) som skrev om det lilla, enkla i vardagen. Men ju längre tiden gick och deras egon blev mer smorda av framgången kände de att en expansion var nödvändig. Därför skapades Svarte-Petter Soundsystem, ett enkelt musikkollektiv med två exil-smålänningar som spelar låtar om det lilla, enkla i vardagen. Men de har endast underhållit ett fåtal människor på några fester med lite fyllemixande av skivor, mp3:or och sedemera Spotify. Efter ett kort samtal blev det så dags att prova vingarna i den stora, hårda världen. Detta äger rum på Leijonbaren (Gamla Stan) lördagen den 14 mars klockan 21.00 fram till 01.00.

Männen bakom SPSS tänker denna kväll till ära spela låtar som följt med på resan från ett frikyrkligt hem i Småland, vidare till småstadsångest och med slutmålet i Stockholms innerstad. Vad kan ni då vänta är för musik? Jo, smäktande pop, vacker rock och smekande elektroniska toner som tar er ut i Stockholmsnatten. Vi ser gärna att ni kommer och är med oss, en liten stund eller hela kvällen, men komma det bör ni.

/Simon & Sune

Dags

Idag åker Svarte-Petter på konferangs, Hasseludden it is.

Sett på stan

Jobbigt läge att vara blind och på det en kraftig bersuning på alkohol samt att inte veta vart man är. Tur att det finns hjälpsamma damer. De hann före, annars hade nog även jag gjort en insats.

Next Saturday The DJ's Gonna Save Your Life

Det händer även positiva grejer en rätt trist och beige onsdageftermiddag. Nämligen den att edera favoritbloggare ska göra debut som plattvändare nästa lördag. Hur det kommer sig döljer vi för tillfället men att det ska ske, det vet vi. Platsen är Leijonbaren (Gamla Stan) och tiden är 21-01 (Aight Johan?). Vad som återstår nu är väl att ta fram ett koncept för det hela, det innebär ett namn, val av låtar och skriva en pamflett om hur jävla underbara vi är. Det enda vi kräver av er läsare är att ni efter bästa förmåga dyker upp och supportar. Blir det väldigt lyckosamt kan det möjligen bli en fortsättning.

När det kommer till namn finns det ju några enkla utvägar som:

Svarte-Petter Soundsystem
SS
Spritfeta tjejer med svanktatueringar
Last of the unfamous international playboys

Har ni läsare fler förslag var vänliga att lämna i kommentarsfältet

/Svarte-Petter

Dagens kändisspotting

Ni kan aldrig gissa vem som knallade förbi mig på två meters avstånd.
Satt i lugn och ro och åt min korv stroganoff i skolan när en imponerande pjäs i form av Göran Persson knallade förbi mig. Satte maten i vrångstrupen och blev skakis. Big G is in da building!
Alltså, det här är stort kändisspotting. Det slår Sunes Gene Simmons. Det enda som vore större är om jag skulle se:
Barack Obama
Kungen
Fidel Castro
Mikhail Kalashnikov
Alec Baldwin
Doris Lessing
David Letterman
Conan O'brian
Jay-Z

/Simon 

P.S. Träffade också NIls-Thomas i skolan, men det kom i skymundan. D.S.

Hört på stan

Två killar i 20-årsåldern

Kille 1: Man kan till exempel köra upp bananer i stjärten
Kille 2: Jag tycker att man ska äta bananer

(Vi på S-P var inte inblandade i konversationen)

Helgens mest dragna Kvarteret Skatan-oneliner

Den här one-linern signerad David Batra användes flitigt under lördagens festligheter.


Ren ondska del 2

Det är under arbetstimmarna som de ondaste idéerna föds. I dag kom vi på ytterligare en.
Säg att man får ansvaret som Dj en kväll på en bögklubb. Mellan Army of Lovers och Pet Shop Boys smyger man in följande låt.
 


Hettan på Patricias dansgolv lär sjunka några grader när man hör refrängen "Boom bye bye in the batty-boy head. Rude bwoy no promote no nasty man. Dem haffi dead"
Jamaica och Buju Banton är inte kända för att vara särskilt regnbågsfärgade. Men trender kan inte hjälpas. S-P förutspår att under 2009 är det homofobisk danchall som gäller. Kanske kommer Café starta en bögskjutarblogg? I världens ängsligaste stad kan vad som helst hända. 
 
/Svarte-Petter

Streetsport: Hetsa gubbhipsters

Den lillgamle 22 åringen på Café är faktiskt något jag också har upptäckt. Jag vet inte hur det är i Malmö, Göteborg, Lund, Värnamo, Borås, Örebro eller Boston men här i Stockholm är dessa unga gubbar idag ett vanligt inslag i stadsbilden.
Senast jag såg en var faktiskt idag.
Jag och min klasskamrat Billy var i skolan och gjorde färdigt en uppgift. Sen beslöt vi oss för att dra ut på stan och shoppa upp löningen. T-banevagnarna ledde oss än hit, än dit. Tll slut hamnade vi vid Zinkensdamm och knallade in på gubbhipsternas moderskepp. Herr Judits. Billy beslöt sig för att köpa en slips och ställde sig i kön. Före i kön står en pojk i stickad tröja, Kennedy-frisyr, kängor och tandställning. Bakom honom står en sällsynt färggrann påse med en vapensköld på.
- Den där var väldigt fin, säger pojken till mannen i kassan.
- Ja, vi har två i andra färger också. Men den där är helt klart finast. Du ska inte ha den?
- Ja, egentligen. Men nä, jag väntar nog lite. Det är bäst att ingen kommer och tar den bara.

Varpå jag börjar fingra på väskan. killen ger mig långa blickar. Samtidigt som jag börjar leta efter prislappen ångrar han sig och roffar raskt åt sig väskan. Herr Judits borde ge mig betalt för att jag hetsar kunderna.

/Simon

Ren ondska

Det här inlägget är inte ett skämt, det är mer av karaktären ren ondska. Idag på jobbet kom vi fram till en mycket elak sak att göra om man har en kompis som gifter sig med en korpulent partner. Om man då skulle kapa skivspelaren och sätta på nedanstående låt finns det risk för att bröllopet kan få en väldigt dålig stämning. Detta är som Billy skulle sagt det: Inte PK



/Svarte-Petter

Tidigare inlägg
RSS 2.0