Svarte-Petter

Helt ofrivilligt har jag halvt dragits in i min rumkamrats med tillhörande bands stora antiklimax idag. De, Penny Century, skulle spela på Sydostasiens största rockfestival på söndag. Hur de fick den spelningen är en historia jag itne orkar dra nu. Men men, det började igår när jag kom hem från jobbet då var större delen av bandet här, så jag delade lägenhet med fem andra arma stackare som sov lite här och var mellan förstärkare och gitarrer. Imorses klockan fem började det bökas och stökas, en massa packning bars ut och under en timma smällde det ordentligt här inne. Vid sex blev det äntligen tyst och iväg får de, för minst 10 dagar trodde jag. När jag själv skulle upp, räkna vid cirka nio-tiden öppnas dörren precis när jag vaknat till liv och in stormade hela bandet igen, åtta personer med massa instrument och packning. Resan hade avblåsts tack vare demonstranterna som tagit över flygplatsen i Bangkok vilket ledde till att alla flyg dit ställts in, så även bandets. Så under förmiddagen har det varit intervjuer för lite olika tidningar och radio samt nu så sitter hela bandet och blir intervjuat av TV4 nere på Espresso House i Skrapan. Nu verkar inte det bara vara Penny Century som drabbats utan hela festivalen verkar ha ställts in, men ändå, bandet lider nog av ett stort antiklimax. Några pratar om att åka iväg utomlands, Jimmy är sugen på att dra till Norrköping och supa ner sig. Själv är det skolarbete för min del som gäller, så det får vara det.