Svarte-Petter

Som ni alla kanske inte vet så läser jag (Sune) och Simon samma utbildning. Enda hooken är att jag började ett halvår före Simon och med det innebär det ett visst ansvar för mig. Eller ansvar, jag tycker mest det är roligt och kan samtidigt titulera mig som mentor åt den blivande stjärnjournalisten. Till fördelarna hör att jag har kunnat sälja av större delen av mina använda kursböcker utan någon som helst ansträngning. Bäst i den rådande situationen är att jag kan återblicka på vad jag gjort, allt som oftast misstag, och på så sätt avråda Simon att göra om det. Det är lite av en win-win-sits vi har här. Nu när min klass håller på med medietekniken är det skönt att hjälpa Simon lite med journalistiken så man inte glömmer bort allt jag lärde mig under det första året. I måndags till exempel åkte jag hem till Simon och hjälpte till med förberedelsen för en intervju han skulle ha lite senare. Eller när han har skrivit klart sina artiklar mejlar han över den till mig för att be om en åsikt, vilket jag också brukar lämna ett par styckna. Nu tror jag att Simon skulle klara sig alldeles utmärkt utan mitt självpåtagna mentorskap, men än så länge har han inte klagat så jag kör vidare.