BOPE
För att få mig att gå utanför mina vanliga ramar krävs oftast en rejäl stimulanstorka för att något ska hända. Ikväll var en sådan afton. Efter att ha tittat klart på senaste avsnittet av 24 (jävligt spännande, en riktig cliffhanger-fabrik det där) satt jag och slog ut med armarna inombords utan en minsta tillstymmelse till hopp om något att göra under aftonen. Antingen kunde jag valt att sitta och uppdatera RSS-läsaren var femte minut eller göra något med lite högr kulturellt värde. Alternativet jag valde blev det andra och med detta läste jag ut andra halvan av boken "Fotboll förklarar världen", en bok av den amerikanske journalisten och, hör & häpna, fotbollsfantasten Franklin Foer. En bok jag faktiskt uppskattat väldigt mycket, men det som låg boken i fatet var att den kom för drygt fem år sedan och i fotbollsvärlden kan man säga att det runnit mycket vatten under broarna sedan dess. Trots sin inaktualitet var många kapitel väldigt läsvärda och när jag lite senare under kvällen valde en film att titta på märkte jag att det fanns ett visst samband mellan boken och filmen, som blev "Tropa de Elite".
I boken skriver nämligen Franklin Foer om hur det brasilianska fotbollsvärldens största bekymmer, nämligen korruptionen bland härskarna inom den brasilianska fotbollsvärlden. I Tropa de Elite handlar det i mångt och mycket om korruptionen inom det brasilianska polisväsendet, som givetvis har en betydligt större och negativ inverkan på brasilianarnas liv. Filmens huvudpersoner verkar inom BOPE, en specialstyrka som får SWAT att likna dagispoliser. De som arbetar inom BOPE hatar korrupta poliser lika mycket som de hatar knarklangare och andra kriminella som styr favelorna i Rio. Hur mycket i filmen som är sant om polisernas korruption vet jag inte, men är det ens sant till hälften är det illa nog. Vad som slår en mest är, som i likhet med Mammut, att det är hela samhällsstrukturen som leder till ondska, död och lidande. Så dagens dos av samvetskval har väl äntligen dykt upp igen. Här i Sverige bryr sig knappast de människor som använder droger för att liva till festandet lite på hur mycket blod och skit som ligger bakom den där vita linan pulver på toalettlocket. Summa summarum ska jag nog titta på en Judd Apatow-komedi nästa gång jag väljer en film, för snart kommer jag bli aktivist om jag inte lägger av med det här.
/Sune
I boken skriver nämligen Franklin Foer om hur det brasilianska fotbollsvärldens största bekymmer, nämligen korruptionen bland härskarna inom den brasilianska fotbollsvärlden. I Tropa de Elite handlar det i mångt och mycket om korruptionen inom det brasilianska polisväsendet, som givetvis har en betydligt större och negativ inverkan på brasilianarnas liv. Filmens huvudpersoner verkar inom BOPE, en specialstyrka som får SWAT att likna dagispoliser. De som arbetar inom BOPE hatar korrupta poliser lika mycket som de hatar knarklangare och andra kriminella som styr favelorna i Rio. Hur mycket i filmen som är sant om polisernas korruption vet jag inte, men är det ens sant till hälften är det illa nog. Vad som slår en mest är, som i likhet med Mammut, att det är hela samhällsstrukturen som leder till ondska, död och lidande. Så dagens dos av samvetskval har väl äntligen dykt upp igen. Här i Sverige bryr sig knappast de människor som använder droger för att liva till festandet lite på hur mycket blod och skit som ligger bakom den där vita linan pulver på toalettlocket. Summa summarum ska jag nog titta på en Judd Apatow-komedi nästa gång jag väljer en film, för snart kommer jag bli aktivist om jag inte lägger av med det här.
/Sune
Kommentarer
Trackback
