Den progressiva patrioten
Dimman börjar skingras. Igår landade vi på Konstfacks svartklubb ute vid Telefonplan, köpte billig öl och åt korv som de snälla konstnärerna hade lagat. Både jag och Sune kom överens om att veckans inne/inte-lista inte blir gjord idag. Annars ska jag bara säga att vi lever, mår bra och inväntar veckans alla måsten.
Var ute på stan och köpte ny iPod, den gamla har hängt med sen studenten. Det var en trogen arbetshäst, min vita nano anno 2006. Men nu var det dags för pension (batteritiden var en timma). En sexig, rosa dam ersätter gubben.
Hann med ett besök på bokrean med Baggmas också. Det mesta var utplockat och kvar fanns två tusen Hitlerböcker. Bakom en trave uppslagsverk om tredje riket hittade jag guldkornet. The Progressive Patriot av Billy Bragg. Ska fördjupa mig i hans reflektioner kring nationstillhörighet, kommunism och rock'n'roll, kanske skriva ett längre epos om det. Troligen inte. Nu hissar jag upp den vita flaggan och inväntar måndagen, hejdå.
Var ute på stan och köpte ny iPod, den gamla har hängt med sen studenten. Det var en trogen arbetshäst, min vita nano anno 2006. Men nu var det dags för pension (batteritiden var en timma). En sexig, rosa dam ersätter gubben.
Hann med ett besök på bokrean med Baggmas också. Det mesta var utplockat och kvar fanns två tusen Hitlerböcker. Bakom en trave uppslagsverk om tredje riket hittade jag guldkornet. The Progressive Patriot av Billy Bragg. Ska fördjupa mig i hans reflektioner kring nationstillhörighet, kommunism och rock'n'roll, kanske skriva ett längre epos om det. Troligen inte. Nu hissar jag upp den vita flaggan och inväntar måndagen, hejdå.
Kommentarer
Trackback
