Svarte-Petter

Ikväll vet ni som bryr er det minsta om fotboll att det är CL-final i Rom. Där möter mitt kära Junajjted finlirarna från Katalonien, även kallade för Barcelona. Som ni förstår är det läge för total upphetsning till den gräns att hjärtat snart bör sluta slå. Jag läser massa artiklar i olika tidningar, känner att pulsen går upp några snäpp för varje ord jag läser. Redan nu skakar kroppen på ett obehagligt vis och så här kan det givetvis inte fortsätta för då kommer jag vara helt slut när matchen väl drar igång. Då blir det ju alldeles lämpligt att klämma in en intervju med en gammal radiostudent från Dramatiska Institutet vid klockan sju ikväll, lagom med knappa två timmar innan avspark för att diversifiera tankarna en aning. Nu är min enda farhåga att tankarna kring matchen kommer få intervjun att bli total pannkaka, men det hoppas jag verkligen inte. Bara den inte tar längre än en timma så är jag extremt nöjd. Fram tills dess blir det ångest och piss, som vanligt.